Green Cargo – Vecka 6

Måndagen började med en tur upp till Nässjö. Körandes i inget annat denna vackra Rc4 med tillhörande hål och smutsränder.

IMG_5533

Denna kvällen sov jag på Högland och Viktoria på GC. Nästa morgon körde vi hem 45517, alltså ett rejält tåg. Dessutom rullar dessa nästan 3000ton iprincip av sig själv. Jag och Viktoria är ALDRIG överens om hur banprofilen ser ut. När jag anser att det ungefär samma uppförslutning som upp för en berg- och dalbana, då säger experten att det lutar nedåt. Eller snarare: ”Alltid” när jag säger: ”Nu lutar det väl ändå uppåt?” så lutar det självklart nedåt. Tillslut laddade vi ned en app med vattenpass för att kunna reda ut detta eviga samtalsämne.

I Hässleholm ringde också mobiSIRen, varpå tågklareraren i andra änden säger: ”FjärrenMalmö” så snabbt att jag knappt hinner uppfatta att han börjat prata innan han slutat. Det första jag kom att tänka på efter vårt samtal var att: ”om han mockar lika snabbt som han pratar, då är hans fru väldigt lyckligt lottad” Somsagt, Hästbrud och lokförare. Alla tider på dygnet!

Jag fick även visa prov på mina ornitolog-kunskaper på denna resan! Innan ridlärar- och ingenjörsspåret, så var jag ju faktiskt fågelskådare! Eller kanske inte!.. Vi körde förbi en fluffig sak med lång hals & långa ben, varpå jag utbrister: ”-ÅH, titta en stork!!” Körlärare viker sig dubbel och säger: ”-Detdär var en trana!”  I samma sekund är jag ytterst stolt att jag inte kläckte ur mig typ”-Titta en struts” eller ännu värre.. ”en flamingo”!  I skrivande stund har jag dock även kört förbi en riktig stork. Så helt fel på det var jag inte! Bara lite färgblind. Typ.

PicMonkey Image.jpg

Torsdagen bjöd på två turer till Trelleborg. Första turen bjöd på tåg med multat Rc4/Rd2. Föraren vi tog över efter hade haft problem med att han inte fick någon indikering på ”lokbroms från”. Lampan ”lokbroms till” släcktes, men ”lokbroms från” tändes inte. Viktoria förmodade att det var ”tjuvbroms” på Rdn som vi hade bak. Efter lite om & men, samt dubbelcheck, så fick vi gå bak i Rd:n och lossa bromsarna i maskinrummet. Och efter lite mer ”meckande” med tågbromsen framme i Rc:n kom äntligen indikering på”lokbroms från”.  Färden ned gick bekymmersfritt och jag hann till och med hoppa ut och ta en bild på plattformen i Västra Ingelstad. Färden hem gick med de ensamma, multade loken och då fick jag prova att köra med Atc:n förtäckt. Hjärnan fick sig direkt en tankeställare, ögonen vaknade till lite extra och man blev på alerten. Dock var det smått obehagligt att höra atc:n pipa utan att veta vad den visade!

Ned till Trelleborg igen körde vi ett ensamt lok och för att hämta vagnar upp till Mgb! Det var en.. långsam upplevelse. Det lutar rätt bra upp från Trelleborg, och när Atc:n visar 90, men vi rörde oss i knappt 30km/h trots fullt pådrag och inget slirande. Vi överladdade och kollade i backspeglarna så inget såg konstigt ut. När vi tillslut nådde plan mark provade vi att bara rulla för att känna att tåget rullade som det skulle. Viktoria konstaterade till sist att det helt enkelt bara var något som jag valt att döpa till STT!  Nämligen ”SKIT-TUNGT-TÅG” (uttalat med beslutsam, norrländsk dialekt) Vilken tur att det inte regnade den dagen :’)

I söndags körde vi ett tåg till Helsingborg för att sedan passa ner till Malmö igen. Därefter skulle vi köra ett tåg till Sävenäs. När vi kom till Malmö på morgonen var folk lite missnöjda.. Låter bilden tala för sig själv, men citerar min kära handledare: ”När bangården är full, går dansken hem”. Viktoria som har utbildning på EG-loken, erbjöd sig att köra bort det när vi kom från Helsingborg igen, men tillslut fick man tag på en förare, som skulle komma om ”40 minuter”. Annars hade det varit ett spännande äventyr ju!

IMG_5613.jpg

Upp till Sävenäs körde Viktoria och jag satt med övningsuppgifter. JAG ÄLSKAR UPPGIFTER! Hur tråkigt det än kan låta. Särskilt när man sitter i samma lok som Viktoria, för VI TVÅ är nog en kategori för oss själva vissa stunder. Snacka om att vrida och vända på varenda skylt, signal och litet begrepp i hela TTJ:n. Vi överanalyserar, grottar ner oss och slår tillslut så många knutar på oss själva att det bara finns en utväg! ”Vi får ringa Stoffe!”. (Instruktör på GC) Jag vet inte hur många gånger jag har hört: ”-Hej.. ehm..du!..” och varje gång kommer nån ny fluffig fråga. Allt från: ”Hur brett är ett lok” till ”varför ser spårspärrskärmen ”passera” likadan ut som en växelsignal i rakläge”. ”Varför är det signalerat ditt” och ”varför har man satt skylten datt”. ”Hur fungerar detta och kan man inte göra såhär istället?” MEN! Nuförtiden faller det ner så många poletter att det klingar duktigt i mitt huvud!

Uppe på Sävenäs började jakten på 3 bromsskor för att säkra vagnarna mot rullning. Det gick ändå ganska smidigt, trots att vi inte hade en sko i sikte de första minuterna. Jag fick dessutom se hur spolarvätskan kan skumma när den inte är på humör! Jag blir ju som ett barn på julafton! SKUUUUUM!

Jag har dessutom väntat hur länge som helst på att komma ihåg att fota dessa reflexerna som sitter i rälslivet. Vad är de till för och varför sitter de där de gör? Kör man norrut finns dessa efter Varberg och sedan innan Värö om vi inte är fel på det. Guldstjärna till den som löser mitt reflexmysterium!

IMG_5644

Idag är det måndag. Vecka 6 är schlutt och vecka 7 har börjat. Att vara lokförare är lite som när man hade sommarlov som barn. Man vet aldrig vilken veckodag det är. Inte om det är frukost, lunch eller kvällsmat man äter. Man vet bara vilken tid man ska vara hemma!

Och jag som trodde att våren var här..Får fortsätta att drömma några veckor till!

IMG_7961aa

// Fanny

Annonser

En sak i taget!

Denna veckan var det äntligen dags att få följa med Martin ut i verkligheten. Tre dagar har gått och jag har knappt hunnit blinka! Tid och rum blir lite förvrängt när man dansar på moln!

I måndags utgick vi från GC-Malmö och åkte pass upp till Halmstad vid 07-tiden. Där skulle vi ta över ett lok och köra vagnar upp till Göte-la-borg. I väntan på att tåget skulle rulla upp till oss blev det lite spänning ute på linjen. Hah!.. Arlöv bjöd på en nedriven kontaktledningen och tåget som vi skulle ta över var självklart på fel sida kaoset. Klassgruppen exploderade på Facebook, då detta störde de flesta kompisar som också var ute på sin första medåkningsdag. Efter någon timmes väntan fick vi ett annat lok att köra med då vagnarna redan stod på plats i Halmstad. Väl på plats i Rd:t fick vi snällt inse att tågnumret vi skulle ha redan användes av det tåg vi skulle tagit över. Vi kunde alltså inte registrera något tågnummer alls. Driften hade dessutom ställt in tåget hela vägen från Malmö till Göteborg, då de nog inte tänkte på att vi skulle köra från Halmstad. Såntdär spännande strul som jag älskar att uppleva. Verkligheten är ingen dans på rosor så varför skulle LIA/medåkning vara det? Vi hann fördriva litta lärorik tid på bangården innan vi tillslut kunde rulla mot GBG.

IMG_2577.jpg

Väl påväg gick turen väldigt fort. Tiden går så fooort när man sitter längst fram och ser allt! Västkustbanan är dessutom min absoluta favorit! Kan vara för det är en av de enda sträckor jag åker, men jag tröttnar aaaaldrig på att se samma saker. Och detta var faktiskt förstå gången jag satt i en hytt och inte lutad mot fönsterrutan på ett persontåg! Vi landade i Sävenäs runt 15 och skulle stanna där till 00.15 för att tuffa hem ett Rm-lok till Malmö igen. Bangårdar kommer bli min svaga punkt till en början! J**ar med dvärgar att glo på. Ögonen går i kors! Att lära sig att sova på oregelbundna tider blir väl också en utmaning, men det lär man sig förhoppningsvis!

Vi lyckades lämna Göteborg några minuter sent då växlingen ”muppade” sig! Det är alltid lika underbart att åka genom Hallandsåstunneln! Särskilt längst fram! Det är dessutom så rofyllt att köra på natten, trots att man inte ser lika mycket som i dagsljus. Var framme i Malmö tidigt på morgonen, varpå vi kunde åka hem och sova lite. Var inte alls så trött som jag trodde att jag skulle vara, utan ville bara upp och åka iväg igen. Vilket vi som tur var skulle göra senare på dagen.

Tycker att GC fixat en himla fin elevväska med massa nyttiga saker att bläddra i! OCH de har trollat fram en väst som nästan passar mig. Skolans västar får man ju plats med en hel firmafest i! Tur att jag jobbat på Peab, så JAG ÄR VAN vid att se ut som ett vandrande tält! Smått jobbigt att fastna i saker dock..

Igår & idag har vi alltså varit på Malmö-Nässjötrip. ”Hästveda” är definitivt platsen jag kommer ihåg bäst från denna turen! Martin är GRYM på det viset att han pratar, nämner och förklarar saker hela tiden. Jag kan snappa upp saker, se saker & tänka igenom saker. Det mesta blir logiskt och huvudet känns inte alls så fullt som jag förväntade mig att det skulle. Även om jag inte minns allt, så har jag åtminstone hört om det när det nämns i framtiden. Förutom simpel huvudräkning, så har jag lärt mig massvis med kloka saker:

~ ”En sak i taget!”

~ ”Det löser sig!”

~ ”Kaffe kan vara gott!” (I isform, från 7/11)

OCH självklart har jag lärt mig galet mycket utöver detta. Känner hur saker och ting börjar falla på plats och det kommer bli mycket lättare att greppa allting när vi är tillbaka i klassrummet. Kanske blir det mot förmodan godslokis av mig? Vi får se!

⇒Imorgon står Karlshamn på schemat⇐

img_2663

// Fanny