Murphys law

”Om något kan gå fel kommer det förr eller senare att göra det.” Och idag var det återigen järnvägens tur att tacka för sig! Närmare bestämt kontaktledningen.

Imorse vaknade jag av ett trevligt Facebook-inlägg från min klasskompis! Signalen hade slått om till rött framför dem, så de hade åkt på en OSPA-B. Medan de står och fyller i blankett så bränns kontaktledningen av och lägger sig ovanpå tåget. Så där stod de i Arlöv och fick evakuera en trippel. HUH. Som tur är går jag på kvällsschema framöver, så jag hoppades på att det mesta skulle lugnat ner sig, då vi skulle köra till Ystad vid halv 4 på eftermiddagen.

Mycket riktigt så hade tågen börjat gå, om än med en del förseningar och Öresundstågen var inställda på sträckan. Vi ankom Ystad 5 minuter sent, så jäkligt okej med tanke på förmiddagens bravader. Vi delade vår mult och växlade undan mult1an i Ystad.

Jag är ju en såndär tänkande person, så efter att ha växlat undan vagnen så skänkte jag en tanke till alla insekter som sätter livet till när vi kommer farande i 160km/h. Samma känsla när man fäller upp och ner kåpan för kopplet. Man tar verkligen i ett helt lager av döda småkryp. Jag är ju så blödig när det gäller alla sorters djur! Har tyvärr inte tid för någon begravning för var och en av stackarna! De får sitta där de sitter!

IMG_6852

Upp till Malmö körde vi iallafall, för att efter en liten matpaus åka pass ned till Trelleborg. Här började faktiskt ett spännande äventyr! Vi stod nere vid spåret där tåget skulle ankomma. Dock visade sig tåget vara inställt uppifrån Helsingborg, och det skulle utgå från Malmö Övre. Vi traskade upp tillsammans med föraren som skulle köra tåget. Från Malmö Övre kör man via Östervärn & Persborg ner mot Trelleborg, istället för den vanliga vägen via Triangeln och Hyllie. Dock så stod den vanliga skyltningen ”Trelleborg via Triangeln” på plattformen. Den sena spårändringen gjorde att vi bara fått med fyra ynka passagerare när vi lämnade Malmö. Vi rullade försiktigt ner mot vår slutdestination, och när vi kommer förbi Persborg så ser jag att linjespänningen försvinner på mätaren. Hela tåget blir tyst. Vi rullar en bit, men ingenting händer. Tillslut bestämmer sig föraren för att stanna innan en signal i Lockarp för att ta reda på vad som hade hänt.

IMG_6860.JPG

Vi fick veta att det brann på Malmö Godsbangård och att det skulle vara spänningslöst på obestämd tid. Våra fyra passagerare meddelades, och vi satt och hoppades på bra nyheter. I HD läste jag om ett godståg som hade havererat i Åkarp, och kunde inte för mitt liv begripa hur allting hängde ihop. Jag som har vänner som sitter på lite ”inside information” gav mig uppgifter om en metallbro som blivit strömförande. Nä ni ska veta hur det snurrade i huvudet på mig! Brand, godståg, metallbro, spänningslöst. What da hell?

Efter lite utredning visade det sig att hela södra Skånes järnväg stod stilla. Ett elfel hade orsakat en brand i en byggnad, varpå man befarade att metallbron i anslutning kunde vara strömförande. Därav tågstopp och spänningslös kontaktledning. Samtidigt hade ett godståg havererat mellan Åkarp och Malmö där det nu är enkelspår pågrund av morgonens nedrivna kontaktledning. Jag är fortfarande inte helt säker på allt dethär eländet stämmer, men en sak vet jag. VI KOM INGENSTANS och vår vagn började bli trött utan spänning. OCH vi stod dumt till, mitt på en bro över motorvägen. Staket runt om oss och det skulle bli en ordentlig vandring om vi valde att evakuera och gå in till Persborg. Tillslut började fjärren överväga att vi skulle få hjälplok för att dra oss in till plattform. Istället kom detta smått tossiga påhitt. Efter mycket vridande och vändande, bestämdes det att det skulle komma ett diesellok och hämta passagerare inklusive personal. Vår vagn skulle stängas och stå kvar där den stod. Asså. Hade jag inte varit så förvirrad över hela situationen så hade jag nog lagt mig på golvet och bara skrattat. Och nog tusan stod jag och flinade när förare och tågklarerare gjorde ”premiärevakuering” på blankett 28. Och dessutom begärde hjälpfordon som skulle hämta passagerarna, istället för vårt tåg.

Självklart var folket inte speciellt muntra efter så lång tid på tåget utan ordentlig prognos eftersom vi inte hade någon information att ge. Annat än att ”det är spänningslöst och inte en människa vet hur länge till..”. Dessutom fanns det folk som inte skulle till Trelleborg från första början, utan till Hyllie. Inte lätt att veta när det står skyltat som vanligt. När det blev klart att passagerarna skulle klättra ut i makadamen för att hoppa ombord i den minimala hytten på ett bullrande lok, så kändes allt helt overkligt. Och även om passagerarna var lite småbuttra efter allt väntande, så tyckte de nog det var rätt häftigt att få åka diesellok. Järnvägen är häftig att se när man aldrig sett den framifrån, utan bara genom sidofönstren.  I våra 40km/h bullrade vi sakta med säkert in på Malmö övre. Och på skyltningen stod det så vackert ”Ankommande tåg från Stockholm” när vi rullade in och stannade. Då skrattade faktiskt alla. Herregud, vilken story att berätta egentligen. Det är inget som händer sådär överdrivet ofta. Men man tager vad man haver, och idag blev det ett Mertz-lok med två glada grabbz, som fick rädda vår kväll.

IMG_6873.jpg

Det blev inte mycket av vår fortsatta tur, utan på Malmö Central mötte vi Jörgen (min handledare från LIA-1) och min klasskompis Lottie. De hade befunnit sig i tunneln in mot Malmö när spänningen försvann, men lyckats rulla in till plattformen. Allihopa skulle ta Taxi upp till Helsingborg. Men mitt i kaoset var det inte många Taxibilar tillgängliga. När vi väl fått tag på en var alla så trötta att vi bara pratade i munnen på varandra och tjattrade som en eller annan hönsgård. Taxichaffören gjorde klart för oss att han minsann behövde en kopp kaffe om han skulle orka köra till Helsingborg, varpå Jörgen seriöst bjöd honom på en kaffe när vi körde inom en bensinmack för att tanka. PJUH! Nä. Det är mycket som händer ute i spåren denna veckan. Imorgon ska vi köra samma tur igen, så jag får hoppas på att det går någorlunda bättre då. Och kom ihåg. Åk mycket tåg! Har ni riktig (o)tur kanske ni får åka diesellok.

// Fanny

 

Annonser

Nytt år – Nya utmaningar

Jag får väl börja med att önska alla en god fortsättning och hoppas på att ni haft en härlig jul! Nu har ju kylan börjat infinna sig även här i skåneland, och det kan intygas när flera av barnen i min ridgrupp började gråta uppgivet efter 30 minuter för att de frös så de skakade..

Årets första skoldag gick av stapeln i onsdags och det var växlingspraktik på skolans egen bangård som stod på agendan. Morgonen började något förvirrat, då vi började klockan 8, en timme tidigare än vanligt. Jag var den enda som dök upp av de fyra personer som skulle varit där. Runt niotiden trillade det dock in två förvirrade klasskompisar till, så jag slapp både köra lok, lägga om växlar och vara signalgivare själv som en stackare fått vara dagen innan :’)

Dagens uppgift var att flytta fem vagnar från ett spår till ett annat, och dessutom byta ordning på dem. Till vår tjänst hade vi skolans T43:a, som det dessutom var första gången jag körde eftersom jag missade dieselläran. 16 meters brummande monster!

Sikten från dendär makapären är ju obefintlig! Jag blev nästan lite förskräckt någon sekund, men fick koll på reglagen ganska snabbt. När man kör i så låga hastigheter som vi gör när vi kör emot vagnar eller passerar övergångar, så är den en viss teknik att inte bromsa fast sig med lokbromsen. Det gäller att bromsa, lossa, bromsa, lossa för att inte hjulen ska låsa sig och glida. Fick några tvärstopp, men lyckades rätta till det så det blev mjukare inbromsningar.

Här under kör Fredde loket och Björn står på fotsteget och visar ”back” för att köra emot vagnarna längre bort. Detdär med ljussken, vagnar och om man ska visa ”fram” eller ”back” kan bli lite klurigt när man väl står där, även om vi har blivit grillade med det i TTJn.

Det är ju inte så enkelt att rött ljus alltid är bakåt och vitt ljus framåt! Här får ni lite hjärngympa: – Åt vilket håll kommer loken på bild 1 & 2 köra? Signalgivaren visar ”framåt”. – Åt vilket håll kör loken på bild 3 & 4? Signalgivaren visar ”back”.

Svar: Bild 1: Lampornas sken gäller. Loket kör till höger (vitt sken).

Bild 2: Loket har nu en vagn på den ”vita” sidan och detta blir då ”bakåt”. Loket kommer köra åt vänster.

Bild 3: Lika många vagnar på varje sida & då gäller lampornas sken igen. Loket kör åt vänster(rött), då signalgivaren visar ”back”. 

Bild 4: Flest vagnar på vänster sida, vilket då blir ”bakåt”. Signalgivaren visar ”back” och loket kör till vänster.  

Slutligen får jag väl ta att berätta vart LIA-2, vecka 6-15, kommer att tillbringas. Många har redan haft sina aningar och ni har varit på rätt ”spår”. Haha!

img_2636-2

Det blir Green Cargo – Malmö, med handledare Viktoria den här gången. Jag är jättenöjd med att ha fått denna platsen, och lite Girlpower på det!

// Fanny