Arriva – Vecka 2

En ny vecka är avklarad, med kvällsturer denna gång. Det är rätt annorlunda att börja sent och sluta sent. Hela mitt liv har jag gått till skolan på morgonen och kommit hem på eftermiddagen. Även om dygnsrytmen är lite.. förstörd, så känns det bra! Att kunna packa ihop och ta helg, när andra går med tunga steg mot måndagens bestyr. Det är värt sin vikt i guld! Dock märks det hur ovan man är. Till och med min hamster, med inbyggd väckarklocka 22.00, har tappat kontrollen på natt och dag :’)

Det har varit lugnt på järnvägen även denna veckan. Några beläggningar och en ganska härlig lövhalka är vad vi fått träffa på! Under våra två lediga dagar mitt i veckan vaknade man dock upp till en artikel om olyckan i Hallandsås. Säger man att det är ovanligt lugnt på järnvägen, får man smaka på motsatsen illa kvickt!

I tisdags körde vi en tur ner till Ystad. Redan i Lund hade vi problem med fotsteg som inte ville gå in, så vi fick öppna och stänga dörrar titt som tätt. Trots att vi var sena, så var våra möten ännu senare så tiden rann iväg. I Ystad köpte Jörgen mat och när vi skulle åka igen så inser han att maten inte är med i hytten! Den står på Ystadskontoret! Jörgen studsar ut ur hytten, springer iväg efter sin mat o ropar: ”KÖR INGENSTANS UTAN MIG!!!”. Jag och tågvärden står kvar och tittar på varandra.. Sen brast vi ut i asgarv! Vem vet, vi kanske tutar och kör direkt det blir grönt i signalen 😉

Vi körde en tur från Höör ner till Ystad igen, där ersättningsbuss skulle ta passagerarna till Simrishamn. I Svarte, stationen innan Ystad, bad Jörgen min leta fram meddelandet om att ”buss ersätter” i PIS:en. Detta meddelandet var menat att gå ut i Ystad, men i min hast råkade jag trycka på enter, varpå man hör tåget säga: ”Svarte.. är tågets slutstation, härifrån ersätter buss”. HAHAHA! Jag såg framför mig hur passagerarna förvirrat tittar sig omkring, packar ihop och reser sig upp! Som tur är har jag en snabb Jörgen som bad dem åka en station till och en snabb tågvärd som motade in dem till sätena igen. Sålänge jag håller mig till förvirrande fel och inte feliga fel så är jag nöjd!

I fredags körde jag nog ett av mina bästa pass! Just där och då kändes bra rätt igenom. Atc:n var glad, jag var glad och några tågvärdar frågade om det var min sista LIA. Då var det bara min sjätte dag! Ibland får man bara till det helt enkelt.

Lördagsnatten bjöd på lite spännande ståhej! Lönehelg och halloween. Folk är inte bara fulla, de är läskiga också! Jag är evigt glad att jag inte är tågvärd sånnahär dagar. När passet var över fick jag ta över vår bil från dessa galningar som skulle ut och göra stan osäker. Jag var måttligt glad att få köra hem och slippa träffa fler knasbollar den kvällen.

 

Halloween bjöd också på några trevliga fordonsfel. Vi stod på Lund C och jag reflekterade lite över vad det var för pip som hörs när man provar förarövervakingen. Nu i efterhand vet jag inte vad som gick snett i mitt tänkande, för det är ju självklart ljudet till förarövervakningen xD! Jörgen tyckte iallafall att jag kunde prova att släppa foten från pedalen när jag körde, då vi för tillfället inte hade några passagerare ändå. Jag släppte och det började pipa. Jag kvitterade med foten men det fortsatte att pipa. Och så kan man sammanfatta den händelsen. Ett evigt pipande av det äckligt höga ljudet, som inte ville försvinna vad vi än gjorde. Tillslut fick Jörgen koppla om hårdvara/mjukvara för förarövervakningen och då äntligen tystnade det. Vi körde sedan ett tåg upp från Malmö via den halkiga Råå-banan. Det slirade och slirade, och vi provade tillist att koppa bort elbromsen, för att bara bromsa mekaniskt. Det slutade slira helt och bromsade hur bra som helst. Dock så kopplar elbromsen in sig igen efter ish 5 minuter, och när vi närmade oss Ramlösa var jag tvungen att bromsa, trots att elbromsen gått in igen. Det slirade till och plötsligt visade den ena hastighetsmätaren 100 och den andra 120. Visade sig att vi hade två felaktiga hastighetsgivare på samma boggie, och då fungerade bara hälften av motorerna. Detta problemet lyckades vi inte lösa, trots att vi provade snabbroms och lite andra klurigheter. Dock var det ju bara en station kvar till slutstationen och växlaren som tog över i Helsingborg sa att vagnen ändå skulle in på tillsyn. PJUH!

Inatt blev det en nattväxling i Ystad. 8 vagnar hade vi att klargöra, då allt ska vara tipptopp när påven är på besök. Påväg ned satt jag och läste  förarmanualen för x61, medan Jörgen körde. Jag fick lite mer insyn i vad klargörningen innebar, även om det var betydligt mycket lättare att göra det än att läsa om det. Förarmanualen tyder också på hur viktigt kaffe är i denna branschen 😉 Vi rullade hem vid halv 5 imorse och det var lite småhalt hela vägen, vilket är bra träning för mig. Som elev lär man sig fort att i Teckomatorp är viktigt att vara i tid, för där ska körlärare röka! 😀

Imorse kom jag hem och la mig när pappa åkte till jobb. Vaknade sedan lagom tills han satte nyckeln i dörren och kom hem. Han var helt chockad över att jag sovit bort hela dagen, men med tanke på att jag varit vaken i ett dygn var det knappast konstigt. Jag hade dessutom svårt att sova för jag var så uppe i varv. Jag låg i sängen och kollade blocket, varpå jag ”råkade” hitta en grej till Honey som jag letat efter i evigheter. Den kostar upp emot tusenlappen ny, vilket inte riktigt passar min studentplånbok. Nu ska jag bara försöka få det hemskickat från lilla Gotland!

// Fanny